Kroppen & Musiken

En sjuk grej hände igår natt när jag hade lagt mig. Jag vet inte om jag borde oroa mig för att jag börjar bli mentalt störd eller om jag bara ska skratta åt det. Det som hände var iaf. att jag började höra musik, så jag lyssnade efter för att höra vart det kom ifrån, men det gick inte att fixera. Så jag började koncentrera mig hårt, då hörde jag en röst som började sjunga. Jag koncentrerade mig lite till, den här rösten känner jag igen tänkte jag. Det är ta mej fan PETER JÖBACK. Skrattar lite för mig själv när jag tänker på detta, men det var faktiskt sjukt skrämmande när sången hördes så tydligt som den gjorde. Vet inte om det var riktig låt av honom som jag hörde eftersom jag inte kan någon låt han har gjort.

Det här har fått mig att fundera på om alla har en personlig sångare någonstans inne i hjärnan. Undrar vilken röst jag skulle vilja ha om jag fick välja, antagligen Mattias Hellberg (det skämtet förstår bara en person). Hederos och Hellberg spelar förresten här i Karlstad lördagen den 8 november på Scalateatern, bra är de verkligen men gå dit utvilade säger jag bara. Det finns någon koppling mellan kroppen och musik. Och även om man vetenskapligt har bevisat detta så borde mer forskning göras. Musiken finns på något sätt i vårt DNA. Det är dock synd om Peter Jöbacks röst finns i mitt.


//A