Keane – Perfect Symmetry

Storbritanniens minsta, största band är tillbaka med sitt tredje album, ”Perfect Symmetry”, stora förväntningar kommer alltså med detta album. Hittills får man väl säga att trion med Tim Rice-Oxley i spetsen har lyckats efter låtar som "Everybody's Changing", "Somewhere Only We Know” och "Nothing in my Way". Och det finns en del hits även på denna skiva som förmodligen hamnar på något Singstar spel i framtiden, exempelvis ”Lovers Are Loosers” och ”Perfect Symmetry”.

Överlag så är skivan ganska enformig och låter precis som Keane alltid gjort med undantag för inledningen ”Spiralling”. Och det finns en del riktigt kassa spår, ”Love Is The End” är nog en av de tråkigaste låtarna jag hört. Men skivan blir säkert ändå en av höstens populäraste, jag såg att den redan har petat ned Oasis från förstaplatsen på Storbritanniens albumlista, vilket jag har svårt att förstå. Men å andra sidan så har ju inte Oasis klarat av att vara kvar en hel vecka på förstaplatsen under hela 2000-talet. R.S. har gett plattan 3,5 av 5 stjärnor i betyg vilket jag tycker är minst en stjärna för mycket.

Mitt betyg av skivan blir 4/10. Jag vet inte riktigt NÄR det passar in att lyssna på denna skiva, den säger mig ingenting.