tisdag 2 december 2008

Coldplay – Prospekts March (EP)

Det tjatas om att artisterna går under med det att vi tankar ned musik gratis från nätet. Ändå tjänas det mer nu än någonsin. Skivbolagen är inte dumma nu för tiden. Det senaste har skivbolaget Parlophone, som släpper Coldplays skivor, kommit med. Jag tror man har planerat denna EP för att släppa den så här lagom efter deras senaste succéalbum Viva la vida och på så sätt fortsätta att rida på den vågen, och med det tjäna mer pengar. Jag tycker att musiken blir lidande av detta, man tar sig vatten över huvudet för att håva in så mycket pengar som möjligt. Se upp, ingen gillar ju en tsunami. Men Parlophone är ju vana vid att massmarknadsföra musik, jag tänker ju då främst på Beatles, så de vet antagligen vad de gör.

Själva skivan då? Den är sådär. Det var någon låt där de hämtat text från låten ”Wish you were here” med Pink Floyd som jag tyckte var helt okej.

//A

fredag 28 november 2008

torsdag 20 november 2008

À l'intérieur (Inside)

Jag var sugen på lite skräck denna torsdagskväll, och kom över en skräckfilm från 2007, en fransk skräckfilm, "À l'intérieur", eller "Inside" som den också kallas.

Filmen handlar om Sarah, en fotograf och änka, som en dag hamnar i en bilolycka där två bilar är inblandade. Sarah är samtidigt med barn, men både hon och barnet klarar sig oskadda ur olyckan. Ungefär 4 månader efter olyckan är det juletider och Sarah ska föda barnet vilken dag som helst. Hon bestämmer sig för att fira julen själv hemma, p.g.a. hon inte riktigt är på humör för hon sörjer sin döda man Matthieu.

På kvällen på julafton så knackar det plötsligt på dörren. Det är en okänd kvinna som vill låna telefonen, men Sarah vill inte släppa in några främlingar, lite p.g.a. att hon bor i en form av slumkvarter. Hon hittar på lögner t.ex. som att hennes man ligger och sover, och hon vill därför inte väcka honom. Den mystiska kvinnar replikerar med att säga att hennes man kan inte ligga och sova, eftersom han är död. Då börjar Sarah att få kalla kårar och verkligen vägrar att släppa in henne, vilket är förståeligt. Sen börjar Sarah kolla runt i alla fönster efter kvinnan och vart hon tog vägen. Till slut vaknar hon upp av att kvinnan sitter i sängkanten med en sax mot hennes putande mage. Vem är kvinnan egentligen, och vad vill hon?

Den här filmen är en riktig splatterfilm, som stundtals är ganska äcklig p.g.a. själva principen i vissa grejer. Annars tycker jag att filmen är en medioker skräckfilm där själva splatterscenerna får en att minnas "Bad Taste", och liknande klassiska filmer. Samtidigt så blev jag jäkligt tagen psykiskt sett vissa stunder. DOCK så är ju filmen på franska också ska tilläggas så det är ju lite synd att missa någon textrad då och då.



Filmen får 3 splashiga popcorn av 5!

//J

Lisa Miskovsky - Still Alive

Är tvungen att tipsa om denna fantastiska låt som är ledmotivet till det underbara spelet Mirror’s Edge.



//A

lördag 15 november 2008

Molotov Jive – Paint The City Black

Karlstadbandet Molotov Jive är tillbaka igen med nytt album på gång. Den första singeln heter ”Paint The City Black” och kom ut den 12 november. Den nya låten är helt okej, om ett band som låt oss säga ”Rolling Stones” hade gjort låten hade det blivit en stor hit. Nu låter ju in Molotov Jive som Stones, utan har den svenska rocken i sin musik. Det är något speciellt med musikstilen från Dalarna-Värmland, det är lite av Sveriges egna Seattle. Riktigt bra band har kommit fram här, men kanske till största delen från Dalarna. Det får bli någon slags tribute till den här musiken framöver. Betyget kanske är något högt men jag har gillat bandet ända sedan jag hörde dem för första gången för två år sedan.
Betyg: 7/10




//A

fredag 14 november 2008

Remixad scen ur Pulp Fiction

Var bara tvunga att lägga upp det här youtube-klippet från den så klockrena kultfilmen "Pulp Fiction". Det är en remix från filmen med den gregorianska versionen av "Unforgiven" i bakgrunden, vilket gör scenen så mäktig (om man har sett filmen vill säga). Scenen är när Jules Winnfield (spelas av Samuel L. Jackson) försöker förklara för Pumpkin (spelas av Tim Roth) hur han hade kunnat dödat honom och Honey Bunney tidigare den morgonen utan några större problem. Han försöker förmedla det genom Ezekiel 25:17.



Tänkte från början använda detta klipp för att sänka Fred Phelps som är en baptistpastor i Topeka, Kansas. Han tycker bland annat att svenskar är sodomiter och att vi hör hemma i helvetet. Ett annat uttalande han gjorde var efter tsunamikatastrofen i Indiska Oceanen 2004, när Fred blev glad över att så många svenskar hade mist sina liv där. Han är alltså en riktig jävla idiot, som jag inte önskar all lycka här i livet om man säger så. Tänkte att han skulle ha suttit i stolen istället för Pumpkin i "Pulp Fiction". Fred Phelps senaste demonstration var mot den Svenska Ambassaden i Washinton D.C för någon vecka sen där han hade nedanstående budskap (för att visa på vilken idiot han är verkligen). Klicka på bilden för att få den större.

//J

(bilden är tagen från aftonbladet.se)

torsdag 13 november 2008

Doherty ft. Wolfman - For Lovers

Vill tipsa om en äldre låt som jag inte lyssnat på ett tag. Det är Pete Doherty och Peter Wolfe, alias Wolfman, som gör denna vackra duett. Doherty behöver ingen närmare beskrivning förstå jag, antingen älskar man honom eller hatar honom. Själv tycker jag han är en stilikon men även en bra musiker och tillsammans med ”Albion” är ”For Lovers” antagligen den bästa låten han framfört. Wolfe är då lite mindre okänd, han har varken gjort lika mycket på som utanför scen som Doherty. Tilläggas kan göras att Wolfman skrev låten efter hans skilsmässa redan på 90-talet, men låten spelades dock inte in förrän 2003.




//A

onsdag 12 november 2008

Inspiration till alla dagdrömmare där ute!

Till alla er som sitter/ligger där hemma och funderar dag ut och dag in vad ni ska göra med livet, eller om ni bara behöver lite inspiration till att sätta igång era grymma idéer ni sitter inne på, så tycker jag ni ska titta lite närmre på det här. Tänkte hjälpa alla er lite med en liten filmsnutt som kanske kan sätta fart på era hjärnceller och göra så att kanske DU kommer med nästa stora BOOM här i världen. Se och lär!



Hoppas ni fick lite inspiration till nåt riktigt stort!

//J

Klasskamp

Ställ in er i leden, det är dags att välja sida!

Har du levt i ett förtryck från dem som tror att de är bättre än du bara för att de har mer pengar? Har du slutat att acceptera detta? I så fall snöra på dig dina kängor, ta din arbetarjacka, koppla din Dobberman och anslut dig.




Är du trött på att höra att det är fult att vara framgångsrik och bli bespottad då du rör dig i fel områden. Att bara för att du har klass tror de att du inte försvara dig. Kostymen är på liksom skinnhandskarna och rocken. Det finns en tid för cocktail och det finns en tid för fight. Vilket gäller för dig?




Nu är valet ditt, vilka ska du ansluta till?
Arbetarklassen:


Jeans – Diesel 1444 kr
Stövlar – Schmoove 1575 kr
Oversized halsduk – Asos 197 kr
Keps – Fred Perry 394 k
Tröja – Hope 1510 kr
Vantar - Asos 66 kr

Överklassen:
Kostym – Asos 984 + 460 kr
Keps – Goorin 368 kr
Paraply – Ted Baker 328kr
Oxford skor – Asos 788 kr
Handskar – Dents 460 kr
Skjorta – Asos 263 kr


Samtliga plagg finns på sidan www.asos.com/man
Om du ska köpa kostym så kolla hellre in sidorna http://www.suitopia.se/ eller http://www.anysuit.se/
//A

Eden Lake

När jag skriver detta så mår jag fortfarande dåligt av den här filmen. Då ska det tilläggas att jag såg filmen för några dagar sen. Jag vet inte om jag mår psykiskt dåligt, eller om jag bara är så arg, känns som det är en hårfin gräns däremellan nu. För varenda minut som går i filmen så blir det bara värre och värre.

I filmen får vi följa Steve (spelas av Michael Fassbender) och hans flickvän Jenny (spelar av Kelly Reilly), när dom ska ut på en liten resa mitt i ingenstans. Steve har tänkt att fria till Jenny, och vill göra något speciellt så han tar med Jenny till Eden Lake, som är en sjö, med finfin natur runt omkring. När dom kommer fram till Eden Lake efter en ganska kringlig väg i skogen, så går dom ner till stranden och badar, solar och njuter av fridfullheten. Det blir dock inte långvarigt efter att ett gäng ungdomar kommer ner till stranden och pumpar boomblastern för fulla muggar, samt har med sig en rottweiler som verkar lite sneuppfostrad. Steve och Jenny hade inte riktigt räknat med att ha ett gäng högljudda snorungar på sin time off så att säga, så Steve försöker snällt be dom att dämpa sig lite. Men ungdomsgängets ledare Brett (spelas av Jack O'Connell) som är en riktig snorunge vägrar lyssna på Steve, och dom fortsätter att pumpa volymen på max och skiter i vilket.

Dagen efter när Steve är ute och dyker i sjön, medans Jenny powernap'ar lite, så försvinner deras strandväska där bilnycklar, mobiler och Steves plånbok ligger. Dom börjar leta runt i skogen och upptäcker att bilen är borta. Under tiden dom fortsätter leta så kommer bilen från ingenstans och det är snorungarna som snott bilen, och Brett kör. Dom springer efter och till slut hittar dom ungdomsgänget, och Steve får slåss för att få sin bil tillbaka. Det visar sig att det var fel gäng att bråka med, och dom försöker fly därifrån, men det går inte riktigt som planerat, och dom får kämpa för sin överlevnad i en skog dom inte hittar i.

Som jag skrev tidigare så mår man bara sämre och sämre ju längre filmen lider, och bedömningen om den här filmen kan man se på två sätt tycker jag. Det första är att själva filmen i sig är ju ingen toppenfilm på så sätt. Men när man tänker på hur mycket den berör en, och hur mycket känslor, samt hur sur man blir, så måste ju ändå filmen nått sitt syfte och mål. Därför tycker jag att filmen är ganska bra, för att den blir så känslomässigt laddad.



Filmen får 4 pissed off popcorn av 5 möjliga! Bara för att den fick mig på dåligt humör i flera dagar!

//J

The Soundtrack of Our Lives – Thrill Me

”Skaka om mig, visa mig vad ni har”. Så tänkte jag när jag nu för första gången lyssnade på T.S.O.O.L nya singel, ”Thrill Me”. Blev lycklig när jag fick höra att det precis låter så som Soundtracks ska låta. Det är Sveriges bästa musiker som bjuder på lysande rock. Att använda ett så töntigt ord som lyssnarvänlig skulle vara att kränka gruppen, men jag vet inte riktigt vad jag ska använda annars, låten etsar sig fast i skallen. Jag ser verkligen fram emot när jag får se dem framföra låten live. De kommer till Nöjesfabriken, Karlstad, den 6 februari 2009 (http://www.nojesfabriken.se/content?page=276). Räkna med att jag är där då. Nya albumet släpps den 26 november, så var beredd.
Betyg: 7/10





//A

måndag 10 november 2008

Street Kings

Tom Ludlow (spelas av Keanu Reeves) är en lätt alkoholiserad snut och han är inte ute efter att bura in folk utan han skickar dom fula fiskarna med en one way ticket to hell. Det får man inte minst vittna till i början av filmen när Tom är ett gäng koreaner på spåren som har en trafficing-firma med småtjejer. Men Tom fixar biffen, och lämnar ingen åt slumpen.

Man kan säga att Tom är den främsta polisen i hans polisstyrka som leds av Jack Wander (spelas av Forest Wihtaker) som är en hårding. Hela hans styrka skiter i stort sett i att gripa brottslingar.. Dom gör det på deras sätt. Jack har en gammal polare, Terrence Washington (spelas av Terry Crews), som jobbar på en annan avdelning. Dom har en gammal beef, och alla i Toms närhet börjar påstå att Washington vill sätta dit honom för saker han gjort. Han börjar luska i vad han vill egentligen, och är det verkligen så att Washington vill sätta dit honom?! Tom tar då hjälp av Paul Diskant (spelas av Chris Evans) och försöker få fram information av en del tunga gangsters.

Filmen är faktiskt ganska bra tycker jag. Bra story, och en del tunga namn med i filmen, bl.a. The Game. Dock så blir det aldrig riktigt jättespännande, utan det är ganska förutsägbart emellanåt. Men den är som sagt helt okey!



Filmen får 4 korrupta popcorn av 5 möjliga!

//J

The Killers – Spaceman

Då var det då dags att skriva något om The Killers andra singel på nya skivan ”Day & Age”. Låten heter ”Spaceman” och spelades för första gången på Saturday Night Live, det var redan den 10 oktober. Själv så gillar jag låten, den är bättre än den första singeln, ”Human”, men långt efter vad The Killers egentligen är kapabla till. Jag ser verkligen fram emot den nya skivan, Brandon Flowers ska ha sagt att han försökte skriva likt bandet MGMT när han skrev låten ”Neon Tiger”, så det kan ju inte bli annat än lyckat, eller?
Texten är lite rolig men inte så meningsfull dock, men det är väl inte heller vad Killers försöker uppnå, låten är en bra förfest-låt som garanterat får igång dig. Det är såhär de ska låta, men bättre kan de. Mitt betyg till singeln blir 7/10.




//A

fredag 7 november 2008

Ge mig vinter!

Jahapp, då var man sjukt besviken då. På väg norröver idag från skogarna i Värmland till skogarna i Dalarna i hopp om att dom skulle öppnat en backe i Tandådalen, och få åka premiäråkningen för i år! Men icke sa Nicke, dom siktar på nästa helg istället, då jag självklart inte kan åka upp. Så sjukt sugen på att åka nu så det är hemskt!

Bild från Tandådalen idag, och dom sprutar lite snö ändå!

Man får väl roa sig med andra saker istället helt enkelt, sitta inne och antingen stirra in i en vägg, lösa korsord eller nåt annat skoj! Sånt är livet, glöm nu inte bort fars dag nu på söndag den 9/11.

//J

(Bilden är tagen från www.skistar.com)

torsdag 6 november 2008

Burn After Reading

Ja då ska man väl kanske ge sig in på den kanske svåraste filmen nånsin att recensera då. Vet inte riktigt var jag ska börja eller vad jag ska skriva riktigt. Den här filmen är en i sitt slag så att säga.

John Malkovich spelar i den här filmen CIA-agenten Osbourne Cox som blir degraderad för att han har stora alkoholproblem. Han blir inte så nöjd över beslutet bestämmer sig för att sluta istället och satsa på en memoar istället. Samtidigt är hans fru Katie (spelas av Tilda Swinton) dubbelt otrogen mot honom kan man säga, dels genom att försöka ta över hans ekonomi, och dels rent otrohetsmässigt med största playern i filmen, Harry Pfarrer (spelas av George Clooney).

Sen har vi Brad Pitt som gör en skum roll och jobbar på gym, och han spelar Chad Felheimer som är någon form av gymnisse blandat med helt störd i huvudet. En dag tar han beslag på en cd-skiva som hittas i damernas omklädningsrum, och den innehåller information som får hela gymmet att tappa hakan. Massa information som läckt ut från Osbournes dator, där hans finansiella siffror blandat med lite information om CIA också. Han och Linda Litzke (spelas av Frances McDormand) bestämmer sig för att utpressa Osbourne på pengar mot skivan, eftersom Linda behöver lite extra slantar till en ganska omfattande plastik/kirurgioperation.

Det är i stort sett vad filmen handlar om och allt är en enda stor röra som det säkert är tänkt, för den här filmen är så sjukt konstig så jag finner inga ord. George Clooney t.ex. ligger runt med dom flesta brudar i den här filmen, och John Malkovich är bara störd, vilket också Brad Pitt är. Helt skumt att se dom i dessa konstiga roller. Va väl kanske ingen toppfilm så, men den är ganska rolig och sjuk så det väger upp lite.



Filmen får 3 sjukt konstiga popcorn av 5 möjliga!

//J

The Virgins – One Week Of Danger

The Virgins heter ett rock/new wave band från New York City som jag tror kommer att växa sig starka de kommande åren. Bandet bildades redan 2005 och har bland annat haft med några låtar i nått Gossip Girl avsnitt. Deras hittills enda skiva, som heter vad bandet heter, släpptes i somras. Många låtar på plattan fanns med redan på den EP som utgavs 2007. Jag får lägga upp en recension på den senare. De har nu den här veckan släppt singeln ”One Week Of Danger” och det återstår att se hur högt den hamnar på tracklistan. Låten är något rockigare med mer gitarrer än de övriga på deras album, som innehåller mer soul och RnB. Man fastnar ganska snabbt för den och om ni tror att ni har hört den förut så har ni säkert det, melodin är nämligen inbakad i vårt DNA. Låten får betyget 7/10.

//A

Kroppen & Musiken

En sjuk grej hände igår natt när jag hade lagt mig. Jag vet inte om jag borde oroa mig för att jag börjar bli mentalt störd eller om jag bara ska skratta åt det. Det som hände var iaf. att jag började höra musik, så jag lyssnade efter för att höra vart det kom ifrån, men det gick inte att fixera. Så jag började koncentrera mig hårt, då hörde jag en röst som började sjunga. Jag koncentrerade mig lite till, den här rösten känner jag igen tänkte jag. Det är ta mej fan PETER JÖBACK. Skrattar lite för mig själv när jag tänker på detta, men det var faktiskt sjukt skrämmande när sången hördes så tydligt som den gjorde. Vet inte om det var riktig låt av honom som jag hörde eftersom jag inte kan någon låt han har gjort.

Det här har fått mig att fundera på om alla har en personlig sångare någonstans inne i hjärnan. Undrar vilken röst jag skulle vilja ha om jag fick välja, antagligen Mattias Hellberg (det skämtet förstår bara en person). Hederos och Hellberg spelar förresten här i Karlstad lördagen den 8 november på Scalateatern, bra är de verkligen men gå dit utvilade säger jag bara. Det finns någon koppling mellan kroppen och musik. Och även om man vetenskapligt har bevisat detta så borde mer forskning göras. Musiken finns på något sätt i vårt DNA. Det är dock synd om Peter Jöbacks röst finns i mitt.


//A

Undersökningen avslutad!

Vill först och främst tacka alla läsare, nya som gamla, som deltog och röstade i vår lilla undersökning. Det är ju som sagt för er skull som vi skriver om en hel del tips på saker och ting.

Vad man kan säga är väl att det var ju inte allt för många som röstade, men dom främsta förbättringar som ni vill se är fler inlägg, designen, filmtipsen, samt även modetipsen.

Fler inlägg jobbar vi på i nuläget, problemet är att vi har varit inne i en tung studieperiod så bloggen har tyvärr fått lida lite. Det tar ju lite tid att anpassa sig till kurser med så segt tempo som vi haft (ekonomi). Vi är ju vana med full fart och tunga tekniska ämnen. Därav har det sega ekonomtempot bidragit till att vi också blivit slöa.

Angående designen, så har vi ändrat lite, men den ser i stort sett ut som från början, och vi har inga direkta planer nu på att ändra så mycket där. Vi tar dock gärna emot tips av er ifall ni har något speciellt ni vill snygga till på sidan.

Filmtipsen är väl som dom är, och det som skrivs är ju personliga åsikter från J, så ni är mer än välkommna att lämna kommentarer om va ni tycker om just den filmen/filmerna ni är oense om att var bra/kassa.

Hela outfitt-grejen kommer antagligen att läggas ned, det känns lite meningslöst, mer tid kommer istället att läggas på musikinläggen. Modetipsen kommer att fortsätta dock, med inspiration från olika kampanjer samt lite mer budgetalternativ och nätshopping. Blir väl lite mer snart när vintern nu ligger runt hörnet, så ska vi tipsa er om hur ni klarar er undan urinvägsinfektioner etc. och att hålla värmen på ett stiligt sätt.

Är det något ni känner att ni vill tillägga som vi ska förbättra så tveka inte, utan droppa en kommentar så kikar vi på det!

Tack o bock!

//J & A

onsdag 5 november 2008

Saw V

Ja vad ska man säga, det var ännu en Saw film så att säga. Nothing more nothing less i stort sett.

I denna film så försöker Agent Strahm (spelas av Scott Patterson) hitta en medhjälpare till Jigsaw. Han inser efter mycket pusslande hit och dit att det är Detective Mark Hoffman (spelas av Costas Mandylor) som ligger bakom, tillsammans med Jigsaw, de senaste morden p.g.a. en liten miss av Mark. Ett av mordoffren var lite för nära Mark för att han skulle kunna missa den pusselbiten. När han väl kom på detta så börja jakten på att försöka sätta dit Mark för gott.

Samtidigt som detta pågår försöker fem vilsa stjälar att klara livet undan en del kluriga passager, där det var tänkt att dom skulle gå emot sina ego-principer (som vanligt i Saw), och tänka gemensamt hur dom ska lösa problemen för att få behålla sina liv.

Den sista delen är enligt mig ändå ganska meningslös i filmen. Det är ändå jakten på Hoffman man vill följa, det är det som höjer spänningen i filmen. Den stora frågan är, hur många Saw filmer som kommer slungas ut. Saw VI ska ju tydligen komma ut nästa år, vilket den också borde p.g.a. att denna film, som vanligt inte har något riktigt slut. Det är ju inte utan att man börjar tröttna lite på samma visa om och om igen, samtidigt så måste man ändå nästan se om det är någon skillnad i dom nya filmerna som kommer ut. Hoppas iaf på ett slut i Saw VI (om den kommer).



Filmen får 3 som-vanligt-popcorn av 5 möjliga! Gillar jakten efter Mark Hoffman, det är i stort sett det enda!

The Smiths

Vi säger så här, ”Låt oss hitta på en titel, säg ’Shoplifters of the world unite’. Därefter sätter vi oss ned och diskuterar vad titeln ska handla om och hur musiken ska va.” Det var så man gjorde i bandet The Smiths för att skapa sina hyllade låtar. Bandet bestod av fyra personer men det är främst två personer som ska uppmärksammas. Det är Johnny Marr, som stod för musiken, samt Morrissey som stod för de vassa skarpsinniga texterna.

I England hyllas de som den största visionären för brittpopen, som fick en stor uppgång med ökad popularitet hos gruppen. Själva så inspirerades gruppen inte av andra musikgrupper utan mer av kulturpersonligheter som filmstjärnor, författare, dramatiker och konstnärer. Det var också dessa som fick pryda deras album då The Smiths själva vägrade att avbildas på framsidan. Under 1980-talet när new romantic-eran var som starkast och man ville väcka intresse genom att klä sig annorlunda, tänk David Bowie och Duran Duran, så gick gruppen emot detta genom att klä sig ordinärt. Man ville visa att man hellre lägger ned ett budskap och känsla i texterna och musiken än att ödsla tid på ytligheter.

Det finns hur mycket som helst att skriva om bandet, allt ifrån en livsstil i celibat till heroinmissbruk. Hur som helst så släpptes en ny best off-skiva med bandet nu i veckan, så jag tycker att vi ska passa på att uppmärksamma detta band för deras bidrag till musiken. Karriären tog fart genom att man 1983 släppte singeln ”Hand in Glove”. Därefter gick det spikrakt uppåt för gruppen med kommande singlar som ”This Charming Man" och ”What Difference Does It Make”. Även om låtarna blev populära kom de aldrig att hamna bland de top 10 på Brittiska singellistan. Och det är lite av det som kännetecknar The Smiths, de är stora influenser hos andra musiker men går inte riktigt hem hos allmänheten. Bandet släppte totalt 4 stycken album, ett varje år från 1984 till 1987, och då existerade bandet bara i drygt 5 och ett halvt år. Deras bästa skiva ”The Queen is Dead” nådde bara upp till en andra plats på albumlistan. Bästa låten enligt mig, ”Stop me if you think you’ve heard this one before” eller "Shoplifters of the world unite".




Fan Morrissey är verkligen en ikon.
//A

tisdag 4 november 2008

Allas vår Magnus Wernblom..



Så kom då beskedet man nästan gått och väntat på. Beskedet man egentligen inte ville skulle komma. Magnus Wernblom slutar och lägger hockeytrunken på hyllan. Det är en svart dag för mig och MoDo Hockey, men beslutet måste respekteras!



Tack för alla minnen!

//J

(bilden är tagen från www.modohockey.se)

måndag 3 november 2008

Bra Boys

Ojojoj, den här dokumentären är en must-see för egentligen alla skulle jag vilja säga, men kanske mest för dom som gillar surfing och vill ta del utav historien bakom surfarna från Maroubra i Australien. Filmen är producerad av Sunny Abberton, som är en utav Abberton-bröderna som var med och grundade "Bra Boys". Sunny, Koby och Jai Abberton är alla professionella surfare, där Koby kanske är den mest kända. De kom från fattiga familjer och hade i stort sett ingenstans att ta vägen, så "Ma", mormor till Abberton-bröderna, ställde upp så alla i hela surfgänget fick komma hem till henne och hänga samt må bra.

Surfare i Australien kämpade för sin rätt i samhället, och man var rankade som skummen i stort sett. Man fick kämpa för sin rätt till att få surfa på stränderna. Det infördes lagar, t.ex. där man inte fick surfa under en viss tid på dagen, även en lag där alla som surfade var tvungna att ha kjol på sig. Surfarna var inte sena med att svara genom att alla bar kjol på sig när de surfa. Något som man inte hade räknat med kanske när man införde lagen. Den togs bort snart därefter.

Efter en hel del bråk bestämde sig surfarna att starta "Bra Boys", som var en titel för de som försvarade sin rätt till beachen samt att det var bara lojala killar som fanns med, vilket gjorde att man alltid hade folk bakom sig ifall något skulle ske. Ordet "Bra" kommer från ändelsen till Maroubra. De startade med 10, och växte snabbt till 50 och 100 medlemmar.

Den största smällen för "Bra Boys" kom 2003 när Jai Abberton sköt ihjäl en snubbe (Tony Haines) som skulle utföra våldtäckt på en tjej, (och var en ful fisk för övrigt). Jai blev då häktad och anklagad för mordet, men fick vänta på domen i två år. Samtidigt blev hans bror Koby anklagad för att ha förhindrat rättvisans gång. Koby bestämde sig då för att dra ut i världen och surfa dom sjukaste vågor någon hade sett. Han visste ju trots allt inte om han skulle åka in i fängelse eller inte, så han slog på stort när han ändå kunde. Koby klarade sig iallafall undan från straff, och rättegången på brodern Jai blev en lång väntan, där många känslor var inblandade. I maj 2005 hölls rättegången och Jai blev friad från alla anklagelser, och det blev ett sjujäkla firande där advokaterna till Jai sa att "det var den mest känslofyllda kväll och fest de hade varit på".

Denna film/dokumentär var så jäkla bra så det går inte att sätta ord på den. Så jäkla mycket känslor i den, samt grymt bra surfing så det är sjukt. Inte minst i scenen när Koby precis innan sin rättegång ställs mot giganten Kelly Slater, och bokstavligen pissar på honom i en tävling på Kobys hemmaplan. Känns fortfarande sjukt att få reda på att man i stort sett över hela världen ser surfare som jäkligt coola, blivit behandlade som skit och slödder i Australien, och man inte ens setts som en del av samhället. Nej se den för tusan!



Filmen/dokumentären får 5 feta popcorn av 5 möjliga!

//J

Traitor

Som filmens titel antyder så handlar denna film om förräderi åt alla håll och kanter. Vad gör man om man fått ett uppdrag som infiltratör åt den Amerikanska regeringen att försöka komma in i en utav världens största islamska grupper inom terrorism, där man samtidigt börjar bli som en i gänget på motståndarsidan.

Samir Horn (spelas av Don Cheadle) är ingenjör och före detta bombspecialist i Amerikanska arméns specialstyrka. Han är född i Sudan, och är därav också en troende muslim. Han gör sig ett namn i den muslimska världen där han säljer vapen och bomber. En dag åker han in i fängelse i Jemen med ett gäng som han skulle sälja sina varor till. Han blir välkomnad i gänget där Omar är ledare. Deras relationer blir starkare och starkare efter dom lyckats fly från fängelset.

FBI-agenten Roy Clayton (spelas av Guy Pearce) är Samir på spåren genom hans och Omars framfart i Europa med diverse terrordåd. Men, lägger Roy för mycket krut på att få fast Samir istället för att sikta på de lite högre etablerade terrorledarna?

Storyn i filmen är faktiskt helt okey! Man får en inblick i hur man värvar unga att offra sina liv för sin religion, samt hur det faktiskt går till, och kan gå till i dagens samhälle. När som helst, var som helst kan det hända, en bomb som smäller av. Samtidigt känns filmen lite lam och avslagen stundtals, vilket sänker värdet på den lite.



Filmen får 3 självmordsbenägna popcorn av 5 möjliga! Riktigt bra, förutom dom avslagna delarna där man tappar lite i spänningen.

//J

torsdag 30 oktober 2008

The Killers - Human

The Killers – Human: Snart är Killers 4:e album ute, om man räknar b-side och cover albumet Sawdust. Den första singeln på nya skivan släpps 4 november, men har cirklat runt på nätet i ca en månad, och heter Human. Jag tycker att låten är sådär, den börjar med en sann killers-atmosfär men kommer aldrig igång. Dessutom förstår jag inte riktigt texten. Ska bli spännande att höra nya albumet som kommer att släppas i slutet av november. Låtens betyg: 5/10

Tror inte att detta är den officiella videon, för då suger den.

måndag 27 oktober 2008

Bangkok Dangerous

Så var den då här, en film jag hade ganska höga förväntningar på innan. Tyckte att det verkade vara en schysst story av trailern att döma. Min förväntningar nådde inte riktigt upp men men, smaken är som baken.

Filmen handlar om Joe (spelas av Nicolas Cage) som är en yrkesmördare. Han är en iskall person, som inte visar några tecken på känslor.. till en början iaf. Hans sista jobb ska han utföra i Bangkok, där han ska mörda fyra personer åt Surat som är boss över the local mob kan man säga. Eftersom Joe jobbar på det sättet att han aldrig vill visa sig för den han jobbar åt, så hookar han upp en small time gatuförsäljare/snattare vid namn Kong, som ska sköta alla leveranser åt Joe.

Efter första mordet skadar sig Joe så att han måste uppsöka ett apotek. Där faller han för en tjej som jobbar där som är hörselskadad. Han hade nog inte kunnat tro att han helt plötsligt skulle få känslor för någon. Samtidigt börjar han se likheter i sig själv med sin springpojke, och bestämmer sig för att bli hans mentor, och lära Kong det mesta han kan. I vanliga fall brukar han avsluta sina jobb med att mörda sina springpojkar, men han fick någon känslomässig disorder helt plötsligt som fick hans principer att falla i bitar. Den sista personen han ska mörda visar sig vara en väldigt betydelsefull person för folket vilket sätter snurr i hans huvud än en gång. Det hela som skulle vara så enkelt och snabbt avklarat visar sig bli lite svårare än så!

Som sagt så motsvara den inte mina förväntningar, men storyn var ändå helt okey! Nicolas Cage spelar jäkligt bra i den här filmen också. Men den är trots allt ändå lite utav en varken eller film, men på något sätt gillar jag den rätt starkt ändå.



Filmen får 3 kryddade popcorn av 5! Helt klart sevärd en ensam söndagskväll!

//J

söndag 26 oktober 2008

"No Wonder He's In The Fuckin Reserves!"

Haha, såg en så jävla rolig video på fotbollskanalen.
Det är hete fotbollstränaren Harry Redknapp som träffas av en fotboll och blir skitförbannad.
Det roliga är att han liknar en viss fotbollstränare jag har haft själv. Jag gillar det, det är sånt här som visar karaktär.

"No Wonder He's In The Fuckin Reserves!"

Se den här:

fredag 24 oktober 2008

Glasvegas


















Betyg: 8/10
Båsta spår: Daddy’s Gone


Det går bra för det upphaussade Skotska bandet Glasvegas nu. Och visst är deras senaste platta bra, men är det verkligen en 10: a? Nej, jag tycker inte det. En del jämför dem med Oasis, endast för att indie mogulen Alan McGee upptäckte dem båda, men så mycket fler likheter finns inte. McGee menar förövrigt att Glasvegas är det bästa skotska bandet på 20 år. Och då kommer ändå band som Travis, Snow Patrol och Franz Ferdinand därifrån.

Deras texter är tunga och handlar om sociala problem och gatuvåld, något som kännetecknar de brittiska öarna väl. Det är när man lyssnar till texten de är som bäst. Från låtar som ”Flowers And Fotboll Tops” och ”Stabbed” är det nästan så att man ser gatstenen och tegelhusen framför sig. Musiken känns typisk för den engelska arbetarklassen, jag tänker direkt på filmerna ”This is England” och ”Green Street Hooligans”. Jag tror inte det kommer att dröja länge tills någon engelsk supporterklubb gör om någon av låtarna till en riktig läktardänga. Kanske något liknande här nedan:


Från låten Daddy’s Gone, tillägnad Cesc Fabregas när han inte längre spelar kvar för arsenal (för han kommer lämna oss någon gång).

"How you are my hero
how your never here though
remember times when you bore us on your shoulders
how i wish it was forever you would fight for us
right now im too confused to know
how in the future it will affect me when you go
you could have had it all
premierleague and champions league
anything was possible… "

Eller till Tottenham, från låten S.A.D light:

"The blues have no love for you
Seasons change in a tragic way
10 points is up to trial
In these winter nights you falling all down…"

Keane – Perfect Symmetry

Storbritanniens minsta, största band är tillbaka med sitt tredje album, ”Perfect Symmetry”, stora förväntningar kommer alltså med detta album. Hittills får man väl säga att trion med Tim Rice-Oxley i spetsen har lyckats efter låtar som "Everybody's Changing", "Somewhere Only We Know” och "Nothing in my Way". Och det finns en del hits även på denna skiva som förmodligen hamnar på något Singstar spel i framtiden, exempelvis ”Lovers Are Loosers” och ”Perfect Symmetry”.


Överlag så är skivan ganska enformig och låter precis som Keane alltid gjort med undantag för inledningen ”Spiralling”. Och det finns en del riktigt kassa spår, ”Love Is The End” är nog en av de tråkigaste låtarna jag hört. Men skivan blir säkert ändå en av höstens populäraste, jag såg att den redan har petat ned Oasis från förstaplatsen på Storbritanniens albumlista, vilket jag har svårt att förstå. Men å andra sidan så har ju inte Oasis klarat av att vara kvar en hel vecka på förstaplatsen under hela 2000-talet. R.S. har gett plattan 3,5 av 5 stjärnor i betyg vilket jag tycker är minst en stjärna för mycket.

Mitt betyg av skivan blir 4/10. Jag vet inte riktigt NÄR det passar in att lyssna på denna skiva, den säger mig ingenting.

Alert

Är lite uppretad just nu. Jag fick virus på datorn för ett par dagar sedan så att allting jag hade sparat raderades. Allt från ”viktiga” skolarbeten till påbörjade blogginlägg är nu helt väck. Men det är bara att ta nya tag och börja om. Frågan just nu är vart datorn fick viruset ifrån? Jag har själv varit förkyld i en vecka nu och jag har hört att man inte ska va intim då, det kanske är en orsak. Jag vet inte.

Annars är det mycket just nu, en vecka tills nästa tenta och så har jag en rapport att skriva. Så det blir varken att sova eller festa den här helgen.

(J är inte det här kul då? Fundera lite på inlägget, en ledtråd är rubriken. Lösning kommer senare.)

//A

Stop-Loss

Djup krigsfilm som handlar om hur påfrestande det är att vara soldat, och lite hur kriget i Irak är. Man får följa squad-leadern Brandon King (spelas av Ryan Phillippe) när han är i Irak och krigar. En dag när de hade byggt upp en vägspärr så passerar en bil med irakier i som öppnar eld. Brandon och hans trupp följer efter irakierna och hamnar i ett bakhåll, där Brandon förlorar några man. Men några överlever, däribland hans bästa vän, och även han truppledare, Steve Shriver (spelas av Channing Tatum).

De kommer hem till Texas som hjältar, och det ordnas festligheter för soldaterna. Brandon blir hyllad til skyarna av bl.a. Senatorn Orton Worell, som lovar han att om han behöver hjälp med något så är det bara att höra av sig. Festen går vidare och Steve och Brandon tycker det ska bli sjukt skönt att slippa kriga igen. MEN, när Brandon ska pricka av sina krigsgrejer och lämna in dom så får han reda på att han ska iväg på ett nytt uppdrag (han blir inkallad på ett s.k. "stop loss"). Något som han inte hade trott i sina vildaste drömmar. Han blir djupt besviken och försöker lirka sig ur det, men han lyckas inte så bra. Nu blir han efterlyst i hela Texas, och han måste fly för att inte hamna i fängelse. Han kommer på att han har ett kort i senatorn, så han bestämmer sig för att försöka fly till Washinton och snacka med han. På resan har han med sig Steves tjej Michelle (spelas av Abbie Cornish) för att han måste ha någon som kör när han ligger lågt. Men är verkligen senatorn ett så säkert kort?

Grymt bra film! Mycket känslor som kommer, och man får en inblick hur livet är och kan bli som en frivillig soldat i USA's armé. Det måste vara helt sjukt att vara borta i krig och sen komma hem till vardagen och samtidigt ha alla kulspruteljud, och bilder från människor man sett och eventuellt mördat, i huvudet. Allt detta får man sig en inblick i denna film. När man samtidigt tänker sig hur många soldater som har varit med om liknande grejer, och blivit stop-lossed, så blir det ännu sjukare.



Filmen får 4 bombade popcorn av 5! Säger bara se den! Så jäkla bra film!

//J

torsdag 23 oktober 2008

You Don't Mess With The Zohan

Så har man då än en gång fått se när Adam Sandler får en att skratta tills man har kramper i magen. Gillar man låga snuskiga skämt med en touch av israelisk/palestinsk touch på, så är den här filmen ett klockrent val.

Adam Sandler spelar Zohan som är en israelisk "soldat" eller vad man vill kalla det, kommer en dag på att det där med att slåss och kriga inte är hans grej egentligen. Han kan spöa vem som helst, och hur många som helst i stort sett, men hans största dröm är att bli frisör. En dag när han ska kriga mot Palestinas motsvarighet The Phantom (spelas av John Turturro), så bestämmer han sig för att fake'a sin död, fly landet och börja ett nytt liv i U.S.A.

Han försöker få jobb på den kändaste frisörkedjan, men det går inge vidare även fast han har självförtroendet, discomovesen och 80-tals frillan han klippt till själv. Han fortsätter att söka sin lycka och hittar till slut sin salong, som är en liten palestinsk salong där han kommer på ett bra koncept kan man säga för att få fart på buisnessen! Framförallt nytänkande inom frisörbranschen (har personligen inte hittat eller läst om någon liknande salong än iaf).



Filmen får 4 discopopcorn av 5! Nästan ett måste att ha sett den!

//J

onsdag 22 oktober 2008

Pineapple Express

En riktig junkiefilm som handlar om en snubbe som heter Dale Danton och hans weeddealer till polare Saul Silver. Dale sitter och röker på lite i sin bil en kväll och plötsligt ser han en kvinnlig polis som springer in i ett hus så han gömmer sig för att inte bli påkommen med gräset. När han sen tittar upp ser han när en man i huset (Ted Jones) skjuter ihjäl en kines, och sen kommer poliskvinnan (Carol) och drar nåra skott också för säkerhets skull. Det blir lite för mycket för Dale att klara av så han kastar ut sin joint ur blien och försöker ta sig därifrån så snabbt som det bara går, och kör hem till polarn Saul.

Han berättar hela storyn för Saul och kommer på att gräset han rökte var ju faktiskt lite speciellt. Saul var nämligen den enda som sålde just det gräset ("Pineapple express") och mannen som dödade kinesen var personen som hade fixat gräset. Dale plussar ihop det ena med det andra och kommer fram till att de båda lever väldigt farligt eftersom Ted säkerligen skulle känna igen den kastade jointen's innehåll, och därför vill han döda vittnet. Sen börjar årets fulaste katt och råtta jakt, och det ena dummare och fulare än det andra händer.

Denna filmen innehåller så jäkla låg och tråkig humor så den blir asrolig(blandat med bara jäkligt roliga saker ska sägas)! Saul har en polare som jobbar för han som heter Red som är rätt så spektakulär i filmen, han verkar överleva det mesta om man säger så. Sen så är ju den underbart fina Amber Heard (spelar Angie, Dale's flickvän) med i filmen också, vilket inte gör filmen sämre.



Filmen når upp till hela 4 rullade popcorn av 5! Asrolig film, se den!

//J

Bilder Från Hellacopters




Fotat av J

tisdag 21 oktober 2008

The Hellacopters avsked

I fredags var det då dags för ett av Sveriges mest eminenta band att ta farväl. Jag började lyssna på Hellacopters i början av 2000-talet och när skivan By The Grace of Good kom ut var jag såld. Det var efter det att Dregen lämnat bandet för att satsa på Backyard Babies, och jag tror att det var då de nådde ut till den större skalan. Radiodängor som ”Toys And Flavors”, ”By The Grace Of Good” och ”Carry Me Home” öppnade ögonen för allmänheten. Men det är inte så Hellacopters ska ses, de ska ses som det 60-tals inspirerande garagerockband de skapades till att vara, det är Pure Rock’n’Roll. De är ett band där de flesta stora svenska musiker någon gång varit inblandad och som bandet The Hives nyligen sagt så är låten ”(Gotta get some action) NOW!” den bästa svenska rocklåt som någonsin gjorts.

Det var kul att se alla inbitna rockfans som hade samlats i karlstad för att hylla bandet. Själv tycker jag att spelningen var BRA, men inte mycket mer. Det var bra fart på scenen och man slösade inte på tiden utan slängde iväg låt efter låt utan vidare mellansnack, något som jag tror fansen uppskattade. Jag vet inte vad det var som fattades men det kanske är det som gör att de nu slutar, de kanske är trötta på konceptet Hellacopters. Jag tror dock att det blir en reunion någon gång i framtiden. När låten ”I’m in the Band” bränns av så går ett högt jubel genom publiken och alla sjunger med, och då ska ni komma ihåg att det var en av de sista låtarna. Bästa framförande enligt mig var låten ”By The Grace Of God”.

Den 25-26 oktober gör The Hellacopters sina sista spelningar på Debaser i Stockholm, där kan ni räkna med en strålande show.

Doomsday

Doomsday är en film som utspelar sig i Storbritannien, närmare bestämt i Skottland i början av filmen. Vad händer om ett dödligt virus sprider sig, ungefär som unga tjejgäng på sin första charterresa till Sunny Beach? Jo, det blir katastrofala följder.

Viruset sprids snabbt som sagt, och man bestämmer sig för att skärma av skottland från övriga storbrittanien med en stor mur. Alla innanför murarna är menade att dö. En liten tjej vid namn Eden Sinclair (spelas av Rhona Mitra) får dock "turen" att fly från sin mamma och Skottland med soldater som drar till England. Detta utspelar sig år 2008 för övrigt. 25 år senare börjar viruset ta fart igen, fast i England denna gång. Där får man följa Eden som någon form av säkerhetstjänstsoldat. Man hade upptäckt genom kameror att det fanns liv 22 år efter att man trodde alla var döda i Skottland, genom folk som gick på gatorna, så man bestämmer sig för att skicka ett team till Skottland för att hitta motgiftet. Eden blir ansvarig för uppdraget, och hon får 46 timmar på sig, men det blir inte så lätt som de först trodde!

Ja, vad ska man säga, mixar man filmerna "Armageddon" med "Waterworld" och "Ivanhoe", samt släng in ett virus, så kommer man ganska nära den här filmen. Ganska nygammalt tänkande ändå får man ge till Neil Marshall som har skrivit filmen. Man inser dock när man ser filmen att man vore ganska hjälplös ifall något sånt här virus skulle spridas så snabbt, och virus är ju svåra att förutse!



Filmen får 3 smittade popcorn av 5! Mycket tack vare att Waterworld och Armageddon är ett par filmer som ligger varmt om hjärtat!

//J

måndag 20 oktober 2008

Xtranormal

Jag läste en artikel i metro om en sajt där man kunde skapa sina egna 3D filmer. Xtranormal.com heter sajten och deras slogan är ”If you can type, you can make movies”. Jag var ju bara tvungen att testa detta och vipps så var min dag förstörd. Jag blev dock lite besviken då friheten inte var så stor som jag hade hoppats på. Men det är ju bara en beta version än så länge också. Jaja, iaf så bestämde jag mig för att göra en nyhetssändning eftersom jag alltid har velat vara nyhetsankare. Se resultatet nedan. Det kan ta en stund att ladda upp.

Har jag en karriär inom filmen framför mig?

Och NEJ, det är INTE meningen att det ska vara kul.





//A

The Bank Job

I september 1971 skedde ett bankrån i London, Baker Street närmare bestämt. Detta var en ganska stor skandal eftersom regeringen låg bakom det hela så det tystades ner relativt snabbt. Efter några dagar så var allt som bortfluget, trots att det stals grejer för över 3 miljoner pund som man aldrig hittat igen.

Min favorit Jason Statham är såklart med i denna film som sig bör. Han spelar Terry Leather som driver en liten bilfirma och är en gammal small time crook. Terry träffar Martine Love (som spelas av Saffron Burrows) en dag och hon säger att hon behöver hjälp att råna en bank. Martine blir anlitad av regeringen för att få tag på sensuella bilder på Prinsessan av Storbritannien som de helst inte vill att ska komma ut, så om Martine fixar bilderna så slipper hon att åka in i fängelse för ett brott hon begått. Terry samlar ihop sitt gamla small time crooks-entourage och börjar fila på sitt största brott någonsin!

Helt okey film, och med tanke på att den är verklighetsbaserad så blir den lite sjukare. Jason Statham är ju klockren som vanligt, så det är definitivt en film jag kan rekommendera!



Filmen får 4 sprängda popcorn av 5! Rätt rolig och bra film!

//J

BOOSTA MED BOOTS

Nu när det blivit lite kyligare ute använder ni väl boots? Så här års är det nästan lag på att ha ett par schyssta stövlar. Frågan är vilken stövel som passar på just dig, det finns lite att välja på. En del känner sig lite obekväm i just skor med högre skaft, i regel så gäller att ju högre skaft på stöveln du har desto fler blickar drar du åt dig. Därmed är det INTE sagt att du blir coolare med en högre sko. Men det finns även boots som är lite lägre, se ökenbootsen. En stövel som det sedan kräver lite mer attityd för att bära är MC-stöveln, svår att bära upp.

För just hösten 08 så är kängan den sko med högst modefaktor, och den passar till de flesta av dina byxor, allt från jeans till manchester. Glöm inte raggsockan.
Stilar i urval:
  • Militären, matcha med chinos och en längre rock/trenchcoat.
  • Överklass på rävjakt” (ni förstår vad jag menar), matcha med tweedkavaj, manchestertyg samt en Mauser.
  • Skogshuggaren, matcha med flanell, byxor i lite grövre tyg och färger som mörkrött, mörkgrönt och mörkblått.

Om du vill se lite mer uppklädd och stilrenare ut så ska du satsa på ett par Chelsea Boots, helst i svart eller brunt. Dessa är tidlösa och kommer alltid att vara ett alternativ under höst/vinter/vår. Tyvärr kostar de klassiska märkena en del, men det finns billigare alternativ. Dessa bär du bäst till ett par rakare byxor utan allt för mycket detaljer.



Följande skor är ALLA hämtade från; www.asos.com/Man



Fr. v.
Känga, Asos – 787 kr
Ökenboots, H by hudson – 1 240 kr
MC-stövel, BSA – 1 903 kr
Känga, Red Wing – 2 428 kr
Chelsea boots, Asos – 590 kr
Zip Boots, H by Hudson – 1 313 kr
Zip Boots, BSA – 1 772 kr
Ökenboots, Fly London – 1 181 kr

//A

UPP TILL KAMP

Har precis fått hem succéserien ”Upp Till Kamp” och det ska bli ett nöje att se den för andra gången. Det är nu ett år sedan dramaserien visades i Sveriges television. Och för er som inte haft turen att sett den så kan jag informera om att det är en serie uppdelad på 4 delar vari 90 minuter långa. Manus är skrivet av Peter Birro och skildrar fyra helt olika (till utsidan) ungdomars liv mellan 1965-1976. En av huvudrollerna spelas av fantastiske Sverrir Gudnason och jag måste säga att islänningen är som gjord för rollen.

Detta är första gången någon gestaltar denna tidsepok i svensk historia. Serien präglas av politiska motsättningar samt ungdomsrevolt, men också av vänskap, kärlek och såklart MUSIK. Musiken är skriven och hopsatt av TSOOL gitarristen Mattias Bärjed. Även om serien är välgjord, lärorik och otroligt inspirerande så är det musiken som gör den till det den är. Fan, det här borde användas i grundskolan som läromedel.

Om ni inte har sett den så se den!

//A

söndag 19 oktober 2008

Sorry

Aktiviteten på sidan har varit väldigt dålig nu de senaste dagarna och det ber vi om ursäkt för. Vi har haft en del att göra denna helg. Men vi har nu fått lite ny inspiration så under veckan kommer bloggen att bombarderas med inlägg.

onsdag 15 oktober 2008

Meet Dave

Har ni någonsin tänkt hur Eddie Murphy vore i en film där han är utomjording och kapten i sin egen kropp? Den filmen är gjord nu iaf, i "Meet Dave". Man kan tycka lite vad man vill om det, men det är väl kanske inte en av de mest lysande filmer han har medverkat i enligt mig.

En kväll ser den unga pojken Josh Morrison ett eldklot i sitt teleskop, och vips så krossar en brinnande sten hans ruta och ramlar ner i hans guldfiskskål och slukar upp allt vatten. Dagen kommer ännu ett brinnande klot från rymden och trillar ner vid frihetsgudinnan. Det är inte vilket klot som helst, utan ett rymdskepp i form av Eddie Murphy's kropp.

Eddie spelar kapten i den här filmen och han och hans crew har kommit till jorden för att rädda deras planet Nil genom att tömma jordens vatten för att få energi till Nil. Stenen som föll ner i Josh's guldfiskskål är ett metallklot som ska tömma jorden på vatten. Eddie och hans crew får en hel del problem längs vägen dock, där en del roliga saker sker.



Filmen får 2 mediokra popcorn av 5! Som sagt inte en av hans roligaste roller, men endast Eddie Murphy bär upp filmen från en etta till en tvåa!

//J

Iskariot

Då kommer första recensionen på en svensk film på den här sidan. "Iskariot" är en film som handlar Adam (spelas av Gustaf Skarsgård), som är en "springpojke" till drugdealern Masen (spelas av Michael Nyqvist). En dag blir Adam rånad på sin leverans han ska göra med knark, och han blir satt rätt hårt i skiten genom det. Masen tvingar honom att antingen hitta knarket eller också betala värdet av knarket i pengar eller livet.

Adam vet inte vad han ska göra, så han försöker ta hjälp av sin bror Valle (spelas av Jacob Ericksson), som är en före detta drugdealer som sedan sadlat om till läkare. Valle säger att Adam får försöka lösa sin skit själv, men blir lite knäsvag när Adam säger att han inte kommer kunna lösa härvan och därigenom bli dödad. Valle bestämmer sig att försöka hjälpa Adam som verkligen vet hur man gör saker värre när man redan är nära döden.

Återigen har man i Sverige lyckas producera en medioker film om en story som säkert hade kunnat slagit igenom i USA. Problemet är att man har inte de resurser som krävs för att få den genomslagskraft som man kan få i t.ex. USA. Jag menar, Michael Nyqvist försöker agera som någon form av B-kopia till Tony Montana i "Scarface", och han misslyckas nåt så katastrofalt mycket. Nej, skärpning i Svensk produktion av film, det här håller inte!



Filmen får 2 SF-popcorn av 5!

//J

Följ min blogg med bloggkoll

tisdag 14 oktober 2008

Franz Ferdinand

Franz Ferdinand släpper sitt tredje album. Releasedatumet är fastställt till den 26 januari. Jag ser verkligen fram emot det, senast de släppte ett album var 2005 med ”You Could Have It So Much Better” vilket är ett tag sen nu. Ett album som snurrat på högvarv i min spelare med låtar som ”The Fallen” och ”This Boy”. Det nya albumet heter ”Tonight” och soundet kommer tydligen att skilja sig en hel del från deras tidigare album. Det kommer att vara influenser av afrikansk musik. Sångaren Alex Kapranos säger i en intervju med magasinet Rolling Stones att albumet kommer att vara mer en dans- än en rockskiva.

Singeln ”Lucid Dreams” som förväntas vara med på den nya plattan kom ut redan i augusti i år. Om man har hört låten så vet man att det inte är några större förändringar i deras musik, de låter fortfarande som Franz Ferdinand, fast kanske med lite extra bongotrummor. Singeln kan ni höra i playlisten i marginalen.

Vi behöver er hjälp!

I och med att vi är en relativt nystartad blogg, så behöver vi lite hjälp av er kära läsare för att ytterligare spetsa till sidan. Framförallt förbättra sidan för er läsare så att den blir mer njutbar att besöka. Undersökningen finner ni i högerspalten, och vi är väldigt tacksamma över röster från er! Man kan kryssa i fler alternativ än ett också ska tilläggas! Om ni dessutom har något att tillägga eller vill beskriva någon av punkterna med ord istället så får ni mer än gärna lämna en kommentar till detta inlägg!

Tack på förhand!

//J & A

Spara pengar

Ett tips för dig som kanske har det lite skralt ställt just nu, eller om du kanske helt enkelt inte har råd med den där schyssta outfitten du skulle vilja ha som A rekommenderar.

Tipset för dig är då att leva som en "Freegan". En freegan är en person som letar matvaror i sopor kringliggande restauranger och livsmedelsaffärer. Det slängs mycket mat, och framförallt därikring. En hel del mat som är helt okey att äta faktiskt. Ja du kan i princip hitta allt från en lyxmåltid till bara skräp. Men du kan samtidigt spara in bra mycket pengar på det!

Det var faktiskt en matkritiker i England som letade upp en freegan och lät han hitta lite matvaror åt honom i soporna, och han hittade väldigt många pastasallader som han tyckte var godare än vissa pastasallader han betalat runt 100 spänn för, plus dricks.

Ett litet tips bara sådär i skrala tider och ovissa finanskriser som kanske får sin vändning nu i dagarna!

//J

(picture from Canterbury Archaeological Trust)

Rest Stop: Don't Look Back

De gamla indianerna sysslade mycket med magi och dylikt sägs det. Bland annat om man skär ut ögonen på någon och sedan gräver ner personen, så kommer han vandra runt på jorden tills någon bränner upp ögonen så dennes själ kan komma till himlen. I den här filmen kör man på det konceptet kan man säga.

Man får följa Tom Hilts (spelas av Richard Tillman), hans flickvän Marilyn Culver (spelas av Jessie Ward), samt Tom's vän Jared (spelas av Graham Norris). Tom är en soldat som återvänt hem för att söka efter hans försvunna bror Jess och Jess's flickvän Nicole som varit försvunna i ett år.

Tom, Marilyn och Jared åker iväg för att leta efter Jess och Nicole som försvann när de var på väg till kalifornien från någonstans i Texas. De är tvungna att stanna vid en ganska fallfärdig mack för att fixa Jared's bil, och där börjar de få upp spåren. Men det visar sig inte vara så enkelt som de trott. I letandet efter Jess och Nicole får gänget möta "The Driver" som visar sig vara en snubbe av det lite ondare slaget.

Grymt brutala scener ibland, men samtidigt så är det en alldeles för uppenbar och faktiskt riktigt kass film. Tyvärr, för den skulle kunna ha lite potential. Kan tillägga också att denna är en uppföljare på "Rest Stop: Dead Ahead".



Filmen når knappt upp till 2 klena popcorn av 5!

//J

måndag 13 oktober 2008

Oasis

När jag säger Oasis vad säger ni då? Självklart säger de flesta Wonderwall. Låten som alla kan, eller snarare låten som de flesta tror att de kan texten på. Det är låten som gängets trubadur alltid spelar under en fest. Men bröderna Gallagher har ju gjort så mycket mer än just albumet ”(What’s the story) Morning Glory?” vari Wonderwall ingår. Och även om de aldrig kommer att nå upp till samma nivå som då (tio år sedan) så håller fortfarande deras album hög klass. Det gör också deras allra nyaste album ”Dig out your soul”. Recensionerna av den nya skivan har varit blandade men övervägande positiva. Många recensenter anser att Oasis är tillbaka på toppen igen. Skivan kommer inte att ge dem några nya fans men de gamla som börjat tappa tron kommer att gilla den. Plattans inledande spår ”Bag It Up” är nog också skivans bästa låt tätt följd av hiten ”The Shock Of The Lightning”. Liams ballad ”I’m Outta Time” är också helt fantastisk enligt min åsikt. I betyg får skivan 7/10 av mig.

Taken

Riktigt mycket spänning i denna film som handlar om Bryan (spelas av Liam Neeson) som är en gammal CIA-agent, vars dotter hamnar i orätta händer.

En dag berättar Bryan's dotter Kim (spelas av Maggie Grace) att hon vill åka till Paris med sin kompis Amanda. Bryan är tveksam som få efter hans "arbetsskada" där han ser det mesta som riskabelt. Han bestämmer sig till slut ändå att hon ska få åka dit.

Helt nojig sitter han och väntar på ett samtal från Kim om att hon har kommit fram och allt är bra. Hon svarar till slut efter han ringt och ringt utan resultat, och allt är bara bra. MEN mitt i samtalet så ser Kim hennes kompis Amanda från ett annat rum i lägenheten där de bor, och Amanda blir bortförd av några okända snubbar. Dessa okända snubbar visar sig vara några utav dom värsta Araber som flyttat till Paris. Kim blir också kidnappad och Bryan får prata med en av kidnapparna och deklarerar ett hot som Araben inte tar på allvar. Vilket visar sig vara ett mycket oklokt val!



Filmen får 4 stora popcorn av 5 för den stora spänning som är genomgående i filmen! Grymt bra rulle!

//J

söndag 12 oktober 2008

Älgjakt

I dessa tider skulle jag vilja passa på att flagga för älgjakten! Jag själv har tyvärr ingen jägarexamen, MEN till nästa år kan jag säga en som garanterat sitter på ett pass en vecka!

Har svårt att se de negativa bitarna i älgjakt. Perfekt om man vill få bort lite utav stressen i vardagen. En annan grej om man verkligen vill ha roligt under älgjakten är att sitta i en stuga i skogen och ljuga lite med gubbarna som sitter inne på bra många historier som man kan skratta i veckor åt.

Som sagt så kan jag tyvärr inte delta under älgjakten i år, men dock så fick jag närvara i en stuga mitt i skogen och ljuga lite och inta lite för stora mängder av det goda, och jag skrattar än åt alla historier som drogs!

Har ni chansen att ta jägarexamen, samt få jaga älg någonstans, så tveka inte!

//J

(picture from: www.mainehuntingtoday.com)

lördag 11 oktober 2008

Fynd från asos

Det finns mycket snyggt man kan hitta på asos.com. Här har jag plockat ihop en hel outfit som inte kostar allt för mycket. Totalt går outfitten på 4346 kr + frakt (ca 200 kr). Nått liknande till Tröjan och Jeansen kan man säkert hitta billigare på något annat ställe. De andra plaggen är från asos egna linje. Jag gillar verkligen de bruna oxford skorna de passar bra till ett par stilrena, lite mörkare jeans, som de på bilden. Testa att rulla upp byxbenen någon centimeter. Rocken har ett skärp runt midjan vilket jag tycker är snyggt. Och ja, även vi killar kan markera midjan, det var så militären klädde sig.




Rugbytröja - Asos 184 kr
Långärmad t-shirt - Asos 158 kr
Tröja - Full circle 722 kr
Rock - Asos 985 kr
Jeans - Wrangler 1313 kr
Halsduk - Asos 197 kr
Oxford skor - Asos 787 kr

//A

fredag 10 oktober 2008

Five O'Clock Heroes

Var det någon som gillade FOHs första album, Bend To The Breaks? Jag gjorde det verkligen i alla fall. Gillar den speciella rösten hos sångaren Anthony Ellis. Bandet bildades i New York City år 2003 och har sen dess släppt två album vilka är ”Bend To The Breaks” (20060918) och nysläppta ”Speak Your Language” (20080707). Bandet har tydliga influenser av New Wave genren, och måste gå hem direkt hos alla fashionistas.

Recensionerna av den nya skivan har inte varit snälla, och det kommer den inte vara från mig heller. Skivan är ett riktigt plattfall. Den första låten jag lyssnade på var singeln ”Who” som FOH har gjort featuring modellen Agyness Deyn. Jag tyckte att låten började bra (det lät lite som gamla skivan) men när sedan refrängen började och Deyn kom in så tappar låten helt. Hon borde ägna sig åt det hon är bra på, vilket är att stå modell. När jag sedan säger att det är bästa låten på skivan så förstår ni att den inte är något att lägga ned tid på. Lyssna istället på deras första skiva om du inte gjort det tidigare. Betyget från mig blir inte mer än 2/10.

Följ min blogg med bloggkoll

The Girl Next Door

Vill ni se en film som kommer göra er så upprörd så ni bara vill ta er igenom tv-rutan och sopa på de i filmen, så ska ni definitivt se "The Girl Next Door".

Filmen handlar om, som ni säkert förstår, en tjej (Meg) som med sin syster (Susan) bor hos deras släkt efter att deras föräldrar dog i en bilolycka som tjejerna också var iblandade i, men klarade sig. Förutom att Susan har fått extra benstöd som hon knappt kan ta sig fram på.

En dag träffar Meg en pojke som heter David, som snabbt fattar tycke för Meg, och även vice versa. Vad David inte vet är att Meg och hennes syster har ett rent helvete i huset där de bor. Meg får ingen mat, hon blir misshandlad av ett pojkgäng som leds av Meg's faster Ruth. En dag binder de fast Meg's armar i rep som de spänner åt, så hon hänger i armarna. Där får hon hänga i några dagar. Anledningen till detta är att Ruth och pojkarna försöker tvinga fram ett erkännande om att hon är en slampa, att hon fingrar sig själv m.m. Men Meg har inte gjort nåt i den stilen.

David klarar inte av att se henne lida, så han försöker hjälpa henne så gott han kan, men det går lite trögt. Kommer han att lyckas?

Jag har nog sällan varit så upprörd och mått så dåligt som när jag såg den här filmen. Man sitter och är så förbannad filmen igenom, så man bara vill ha ihjäl Ruth och hennes pojkentourage. Man får extra mycket känslor eftersom filmen är baserad på sanna händelser, där Sylvia Marie Likens var med om liknande grejer. Detta kan du läsa mer om här.



Filmen får 4 upprörda popcorn av 5! Riktigt mycket känslor i filmen!

//J

torsdag 9 oktober 2008

Step Brothers

Jag tror inte att det går att ogilla Will Ferell har jag kommit fram till. Han gör de mest lysande filmer och roller. "Step Brothers" hamnar så också den i skaran av lysande filmer av Will Ferell.

Filmen handlar om två vuxna män i 40-års åldern som fortfarande bor hemma, Brennan Huff (spelas av Will Ferell) som bor hos sin mor Nancy Huff och sen är det Dale Doback (spelas av John C. Reiley) som bor hos sin far Dr. Robert Doback. Deras liv är helt skilda från varandras till en början men ändå så lika, men en dag när Robert har en föreläsning så faller han pladask för en kvinna i publiken, just det, Nancy Huff. Det blir giftemål och Nancy och Brennan ska flytta in hos Robert och Dale.

De flyttar ihop och det blir kaos. Dale och Brennan hatar varandra till en början. Brennan har alltid stått i skuggan av sin framgångsrika bror Derek som leasar helikoptrar. Efter en dag när Dale har givit Derek en riktig högerkrok så börjar Brennan gilla Dale mer och mer, och de blir bästa kompisar.

De gör sjuka grejer mest hela tiden i filmen, såhär barnsligt tråkiga grejer egentligen som är på så låg nivå att det blir så förbannat roligt allting. Det går inte att beskriva specifika roliga grejer i filmen eftersom det inte blir nånstans i närheten av hur roligt det egentligen är, så mitt tips är att definitivt se den nån gång! Se trailern så förstår ni lite bättre hur rolig den är!



Filmen får helt klart 5 sjukt feta popcorn av 5!

//J

Manligt Höstmode

Preppy, stilen som får dig att se ut som en sofistikerad svärmorsdröm men som även säger att du gillar fest mer än att plugga. Stilen är ett perfekt hjälpmedel för att få dig att inge ett elegant intryck utan att du blir för uppklädd. Preppyn kommer från den nordöstra delen av USA och dess exklusiva preparatory schools. I stilen finns influenser av sporterna rugby, tennis och polo. Nu under höst/vinter går det utmärkt att låta sig inspireras av preppyn.

Nyckelplaggen är; Tweedkavajen, Lammullströjan, Duffeln, rugbytröjan/piket, halsduken samt de självklara chinosen. Randigt är mönstret som gäller och blanda gärna lite mörkare färger som mörkblått och lite mörkare gul.

Det svåra är att hitta plagg inom rätt budget då kläder från Ralph Lauren och Gant är lite i överpris. Här kommer iaf. lite inspiration från en sjukt snygg video.





//A

The Script

För er som inte hört talas om uppkommaren The Script än så kan jag tala om att de är ett tremannaband från Dublin, Irland. Deras första skiva, och enda hittills, har gjort dundersuccé i Storbritannien. Och bandet kommer antagligen att höras över hela världen inom kort. Kritiker har t.o.m. gått ut och sagt att ”The Script is the next big thing”. Själv så gillar jag det här till viss del, musiken är väldigt lättlyssnad och det kan inte bli mycket poppigare än det här. Deras musik är en blandning av r’n’b samt rock vilket på nått sätt skapar en ultimate pop genre. Det är svårt att sätta ut vilken bästa låten är eftersom mycket låter likadant och det är nästan ingen låt som är dålig. Men jag får väl säga att det antagligen är flaggskeppet ”We Cry” eller kanske ”Anybody There”. Jag kan rekommendera er att skaffa deras album för det kan vara värt att lyssna på. Se playlist för att lyssna på "The Man Who Can't Be Moved" och "We Cry".


//A

När man vet att man spelar för mycket tv-spel

Märkte en grej idag när jag och A var på ("i" ishallen, anton ordmärkare) ishallen och lira lite hockey. Jag MÅSTE ha spelat för mycket NHL09 på xbox360. Anledning till detta antagande kommer från att när vi drog ihop ett gäng där på ishallen och lira lite match, så börja jag täcka skott och grejer.. UTAN skydd. Helt galet, har ju aldrig lirat hockey på riktigt heller. Man börjar ju förstå hur för mkt tv-spelande kan avspegla ens riktiga liv!

Men det var riktigt skoj, och det är jäkligt schysst folk som är där och spelar också! Man är ju ingen bländande skridskoåkare så man får ju leva på split-vision som man hade tur att få med sig i födseln! Vilket får mig att vilja ha lite split-vision inspiration till nästa pass.



Bästa spelare genom tiderna, svårt att tro att nån kommer i närheten av hans rekord!

The Midnight Meat Train

Vad får man om man korsar Jason Voorhees från "Fredagen den 13:e", Benjamin Willis från "Jag vet vad du gjorde förra sommaren" och The Terminator och sätter honom i en tunnelbane/korrupt stadsmiljö med lite "Alien Vs. Predator"-inslag?
Man får Mahogany (spelas av Vinnie Jones) i "The Midnight Meat Train".

Man får följa med Leon Kauffman (spelas av Bradley Cooper) som är fotograf och har en flickvän, Maya (spelas av Leslie Bibb). Leon är ute efter sitt stora genombrott, att hitta de där perfekta bilderna, men det går lite knackigt. En kväll bevittnar han när ett gäng hotar en tjej med en kniv och fotar hela händelsen. Gänget drar därifrån och tjejen klarar sig. Dagen efter får han läsa i tidningen om att tjejen han fotat saknas. Vad hände med henne egentligen efter att han skrämt bort gänget?

Det börjar visa sig att det försvunnit folk varje dag i över 100 år. Varför hittar man aldrig nån av de saknade personerna, och vem är den där mystiska mannen han fotat på stan och i tunnelbanan?

Helt okey story i nästan hela filmen, tills slutet kommer. Då ballar allt ur tyvärr. Helt klart inte den bästa filmen med Vinnie Jones, men DEFINITIVT den mest råa rollen han har haft någonsin! Det är ganska hög spänningsfaktor i filmen också! En liten parentes är att han säger bara ett ord i hela filmen, men det har sina skäl.



Filmen får 3 popcorn av 5! Allt tack vare Vinnie Jones, och den hade nått upp till 4 om det inte vore för slutet.

//J
 
Blogglista.se